Omtumlande

Inga ord är för mig tillräckliga för att sammanfatta denna resa. Den är bättre än förväntat, och jag hade ändå ganska höga förväntningar. Det är så otroligt mycket som har hänt med mig sedan jag kom hit, på alla möjliga plan. Något mycket oväntat är att jag verkligen kommit närmare och liksom påbörjat min egna uppfattning av vad det innebär att tro. Resan har hjälpt mig på traven att finna min tro.

Så otroligt mycket starka känslor jag hunnit bära på och här har det blivit "farligt", på så sätt att den tillåtande miljön nästan gör det oundvikligt att inte släppa ut sina känslor. En otroligt värdefull förändring skulle jag gissa är just öppenheten hos oss alla i kören. Alla varma möten vi gjort här tillsammans med den fantastiska musiken tror jag vidgat öppenheten för andra människor.
Jag har tänkt och tagit åt mig av vad en av pastorerna fick med i sin predikan. Att man inte ska vara rädd! Varför ska man vara inåtvänd? När man har så mycket att vinna på att vända sig utåt?

Ingen anar, ingen vet.. vad de här dagarna har gjort med mig, fått mig att känna. Jag själv anar att stora förändringar är på gång, men jag vet inte än. Det tror jag att jag får veta när jag kommer hem, sätter mig ner och utvärderar. Nu är jag alldeles för upptagen med att suga åt mig de sista dagarna av resan. Jag tror inte resan hade kunnat blivit bättre än såhär. Tacksamhet, tacksamhet, tacksamhet!

/Isabelle