1 dag kvar

Nu har vi kommit till slutet pa varan fantastiska resa. Alla har vi nog funderingar pa hur det blir att komma hem. Kommer vi klara oss utan varandra nu nar vi traffats och umgatts sa intimt? Kommer 2 timmar i veckan att racka? De flesta borjar nog langta hem samtidigt som man kanner sorgen over att inte fa traffa dessa underbrara manniskor varje dag.

Vi kommer att bara med oss denna resa i vart sinne resten av livet. Som Karin H skrev sa far vi plocka fram minnet av vara stunder narhelst vi behover trost, gladje, gemenskap och inre frid. Jag kan inte med ord uttrycka hur mycket denna kor betydit for mig de 4 aren jag varit med. Vilken lycka att just jag far vara med!

Sista dagarna av resan grumlas lite av att 2 personer ar magsjuka och att vi andra oroar oss bade for att de inte skall bli friska innan hemresan och att vi sjalva ska bli sjuka. Vi dricker whiskey, ater vitaminer, vitlok och vitpeppar i medicinskt syfte. (Sorry Stefan, men vi gor det trots att inga vetenskapliga bevis finns for detta :)). Tron pa att vi ska klara av att ta oss hem allihopa ar stark.

Nu blickar vi framat. Pa onsdag ar det kor igen och jag far traffa min andra familj igen.

/Ann-Sofie